Generation Z är en av dom generationer det skrivs väldigt mycket om just nu. Det skrivs så mycket om just denna grupp människor att jag inte riktigt vet vart jag ska börja, så jag börjar med att berätta att jag tillhör denna generation. Jag är född 1999 mitt i sommaren och jag är en av dom som växt upp med både VHS och Netflix. Jag har lyssnat på bandspelare, som sedan blev CD, som sedan blev mp3, som sedan blev PSP, och tillslut Spotify. Jag har lekt i ute skogen som barn och när jag fyllde 13 år skaffade jag Instagram och sen var livet lite mer digitalt.

Generation Z är den generation som föddes strax före och efter 2000-talet, i alla fall enligt Nationalencyklopedin¹. Andra menar att det finns särskilda årtal som skiljer denna generation från generation Y.

Om jag googlar min egna generation (som den ”digital native” jag är) dyker det upp en salig blandning artiklar, bloggar och wikipedia-sidor. Efter någon minuts skrollande konstaterar jag att skärmen är 70% fylld av ”tips” på hur man ska ”hantera” eller ”anpassa” sig till generation Z. Detta gäller framförallt i arbetslivet, vilket kanske inte är så konstigt eftersom vi nu gör entré på arbetsmarknaden. Jag läser några olika, rekommenderade sökförslag och får lite av en klump i magen. Har jag verkligen ett uppmärksamhetsspann på åtta sekunder²? Lyssnar jag mer på influencers än personer som sitter framför mig³? Kommer jag byta jobb om mina chefer inte anpassar sig till min krav på hållbarhet, social rättvisa och flexibla arbetsvillkor⁴? Varför känns det som att min generation är ganska jobbig, omständig, otrevlig, bortskämd och lite… Korkad?

Det är inte bara negativa beskrivningar som dyker upp. Vi är en generation som är otroligt pålästa och politiskt korrekta tack vare vår förmåga att hitta och konsumera information på internet⁵. Vi är också en generation som vågar ifrågasätta strukturer som kanske inte är värdefulla för människor längre. Vi dricker mindre alkohol än tidigare generationer och vi är mycket medvetna om vår egna hälsa⁶.

Vi är en paradoxal generation som verkar vara svår att få grepp om, därav alla dessa ”tips”. Hur kan en generation vara så påläst, men samtidigt enbart konsumera nyheter från TikTok? Hur kan en generation vara mer hälsomedveten än någonsin och samtidigt ha stora problem med psykisk ohälsa, stress och insomnia?

Jämfört med tidigare generationer framställs vi också som hyperkänsliga och något för självmedvetna. Hyperkänsliga är vi särskilt mot stress och intryck som ”inte tjänar oss väl”. Vilket stämmer enligt min systers kollega, som påstår att generation Z bränner ut sig på nolltid. Det kan kanske stämma, eftersom jag själv varit nära utbrändhet efter bara några månader i arbetslivet.

Varför brände jag nästan ut mig då? Med handen på hjärtat var det inte enbart mitt jobb som ledde till denna totala trötthet, även om jobbet var en bidragande faktor. Att jobba heltid och samtidigt försöka jonglera alla delar av mitt liv funkade helt enkelt inte. Jag ville leva upp till både samhällets och mina egna värderingar. Värderingar som var viktiga för mig men som blev till krav som gjorde livet omöjligt att pussla ihop.

För vår generation känner stort ansvar för vad som händer i omvärlden. Vi blir matade med uppmaningar via sociala medier dygnet runt, vilket får konsekvenser. Klimatkrisen har gett en hel generation ångest. Ångest som växer sig så ofattbart stark att vi blir handlingsförlamade och fortsätter shoppa, äta kött samt resa som aldrig förr.
Pandemin och dess konsekvenser lämnade också sår som inte fått nog utrymme att läka, för efter det blev det krig, inflation, bostadskris och krig igen. Att vara ung i denna värld kanske inte är svårare än att vara något äldre. Samtidigt tror jag att livserfarenhet skapar en trygg grund. Man har något att landa på och längta tillbaka till. Vår generation har, i kontrast till en stabil grund, växt upp i en värld som är snabbföränderlig och oförutsägbar.

2020 var det året livet totalt vändes upp och ner. Vi var tvungna att ändra hur vi levde och därmed började vi ifrågasätta saker. Isolering och ensamhet fick oss att inse att vänner, familj och gemenskap är lika viktigt som att äta eller sova. Människans hybris och självbild som den naturligt överlägsna arten sattes på prov. I stället började vi prata om människan som flockdjur. Värderingar såsom ”ensam är stark” krossades totalt, för nu beskrevs ensamhet som ett hot mot folkhälsan. Det individpräglade samhället där karriär och image glamoriserades, tynades bort i den stund vi inte valde att gå ut på klubben för att skydda samhällets äldre.

År 2020 var jag 21 år gammal och mitt vuxenliv hade precis börjat. Pandemin och allt därefter har präglat mig och mina värderingar. Sociala medier har präglat mig och mina värderingar. Klimatkrisens närvaro har präglat mig och mina värderingar. Så ja, jag är nog lite nervös och självmedveten. Frågan är om jag och min generation är så nervös och politiskt korrekt att vi faktiskt blir korkade? Vet vi för mycket för vårt eget bästa? Eller vet vi för lite eftersom vi blir uttråkade efter åtta sekunder? Är vår hälsomedvetenhet så pass närvarande att vi blir något hypokondriska? Är vi ett gäng självuppfyllande profetior?

Eller, är vi kanske bara unga?

För visst finns det alltid någon som påstår att det var bättre förr. Ungdomen och dess radikala handlingar har alltid skrämt livet ur äldre generationer. Likt rädslan för ny, framtida teknik, finns en rädsla för nya generationer med nya värderingar. Det är så det fungerar, historiskt sett. Förändring är läskigt för dom flesta. Varje generation har sina specifika egenskaper, som normaliseras i takt med att åren går. Generation Z kommer bemötas som alla andra ungdomar bemötts; Vi kommer vara missförstådda tills en ny generation blir vuxna och våra sätt blir det nya normala.

Jag tror och hoppas också på det nya normala. Att säga upp sig från ett jobb som totalt ignorerar hållbarhet kanske inte är så konstigt ändå. Det låter faktiskt ganska rimligt med tanke på vart världen är påväg. Likaså känns det inte helt främmande att vilja ha tid över till familj och vänner, för ingen vill leva isolerat igen. Timmar på gym och ute i naturen borde också triumferas, för våra jobb är mer stillasittande än någonsin. Vi ska bara övertyga resten av världen att det kommer bli bra, att förändring kan vara nyttigt. För vi är inte korkade, bara väldigt politiskt korrekta.

1. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/generation-z ↩︎
2. https://www.origogroup.com/tips/3-snabba-fakta-om-generation-z/ ↩︎
3. https://www.cgi.com/se/sv/gen-z-kritiska-konsumentgruppen ↩︎
4. https://www.selecta.com/se/sv/stories/generation-z ↩︎
5. https://www.ungdomsbarometern.se/rapportslapp-generation-z/ ↩︎
6. https://www.svt.se/nyheter/generation-z-snart-tar-de-over ↩︎